I morgon har tjejerna studiedag, så då är frågan vad man hittar på hela dagen.
Att städa hela huset är verkligen behövligt men det är ju inte det lättaste med tre busiga barn.
Tjejerna kan man ju muta men Liten, han gör ju precis det han vill, typ hänger knäveck i lampan eller så. ;)
Kanske ska man baka något, frågan är vad? Tips, idéer och lite nya recept mottages tacksamt. :)

Kanske man skulle gå till den lilla lokala "djurparken" om vädret tillåter. Det återstår ju att se. :)

Jag har alltid varit en sån person som sagt saker som "jag springer bara om jag blir jagad av någon med kniv!", jag var sällan eller aldrig med på gymnastiken i skolan och de få handbollsträningar jag genomförde sprang jag väldigt få steg.
Men i slutet av mars såg jag en bild på Facebook, om en överviktig kvinna som sprang i en park. I början verkade texten nästan nedvärderande och hatisk, men ju mer man läste desto mer uppskattande och påhejande blev den. Den blev min vändning. Plötsligt insåg jag att jag också kanske kunde.
1/4-14 satte jag mitt mål, jag skulle kunna springa 1,3 km utan att stanna före 31/5, vilket jag tvekade på att jag skulle klara.
I början sprang jag bara mellan 3 lyktstolpar ( ca 120m) och trodde då att jag skulle dö, det var det jobbigaste jag någonsin gjort! Men jag fortsatte, jag sprang mellan 3 lyktstolpar och gick sen mellan 2 innan jag sprang mellan 3.
Tillslut kunde jag öka lite, jag sprang mellan 5 och gick mellan 2.
Helt plötsligt sprang jag 290m utan att behöva stanna, jag ökade, sprang 350m, 590. Det ökade sakta men säkert.
6/5, då gjorde jag det, jag sprang hela rundan utan att stanna!
För mig var 1,3 km en oöverskådlig sträcka som jag aldrig skulle klarat tidigare, jag hade inte ens försökt eller tänkt tanken, inte en chans!
Snacka om att man blir glad och stolt över sig själv när man fixar det!
Jag har nog aldrig känt mig så bra som jag gjorde då! :)