Ibland, då är de sådär söta, goa, gulliga och rara.
Ibland är de helt tvärt om.
Ibland är en underbar.
Ibland är två underbara.
Ibland är tre underbara.
Men hur överjävliga de än är, så kommer de alltid vara mina älsklingar!

Snart är det dags för skolavslutning, den första "riktiga" för Stor. Sitter och funderar på vad hon ska ha på sig. När jag frågade henne sa hon att hon ville ha en som hon köpte i Turkiet i höstas. Den är utan axelband och halkar lätt ner. Hmm, vad tycks ska man låta henne ha den ändå? Det finns inte så många tillfällen att ha den annars, eller ska man köpa/sy något annat?

Jämn vecka, det betyder att Stor är hos pappa. Det betyder att jag tror mig ha massa energi, det betyder att jag tar på mig för många uppgifter, det betyder att jag lämnar allt halvdant, det betyder att jag blir arg på mig själv och framförallt betyder det att jag försöker pressa bort oron för att Stor inte ska komma hem igen, att nånting ska hända henne, att hennes pappa ska utsätta henne för någon fara.
Nu tycks jag vara världens värsta hönsmamma, men så mycket har hänt Stor under hennes liv att oron jag känner för henne är extrem.
Att ha barn med någon som har svårt att hantera sin ilska och sina impulser, någon som lever en del av sitt liv som kriminell, det är ingen dans på rosor men det är något jag måste genomleva.
Saknar min stora prinsessa nu.

Helt ärligt, när man är småbarns förälder, vad kommer det sig att barnen föds med såna där små söta öron? För tydligen så är hörsel ingenting som utvecklas förrän i 10 årsåldern? Känns som att det enda jag gör är att tjata på barnen, speciellt på tjejerna, har tjatat sen 14.30 om att de ska duscha men ingenting händer. Blev tvungen till att ringa sambon som "hotade" med att helgen inte skulle bli som planerad. Stor gick och duschade iaf, Mellan har jag tjatat vidare på i 1 timme. Tur Liten bara är att ta på armen å göra det som ska göras med, annars hade det aldrig gått.
Helt ärligt, gör jag något fel i min uppfostran av barnen eller är alla såna? Jag vill inte alltid hålla på och tjata men tydligen är det det enda som hjälper. :(
Känner mig som en riktigt dålig förälder som alltid tjatar och är arg. Blä!

Liten tyckte det var lagom att vakna 06.30, så skoj när man verkligen behövde en sovmorgon.

Sprang min runda igår, det gick bara inte, kändes som någon satte en rävsax i mina lårmuskler så det fick bli en snabb promenad istället.

Skrev ju igår om att jag behövde städa hela huset idag, hittills har bara 2 av 7 rum/utrymmen på nedervåningen blivit i ordning. Har tvättat två maskiner och tänt i pannan också iof, men det är ju sånt som ingår i att vara förälder, värme, varmvatten och rena kläder är ju faktiskt ganska bra att ha. Svetten rinner om mig och jag känner mig helt död.

Stor och Mellan har faktiskt, tro det eller ej, hållit sams hela förmiddagen, spelat lite tv-spel, hjälpt mig att plocka bort sina leksaker och nu sitter de och tittar på Pettson & Findus tillsammans.

Nej, nu är det nog dags att fortsätta, behöver bära in ved nu medan Liten sover förmiddag, det blir så mycket bus i vårt hus om man lämnar honom i någon minut, eller ska jag säga sekund?

I morgon har tjejerna studiedag, så då är frågan vad man hittar på hela dagen.
Att städa hela huset är verkligen behövligt men det är ju inte det lättaste med tre busiga barn.
Tjejerna kan man ju muta men Liten, han gör ju precis det han vill, typ hänger knäveck i lampan eller så. ;)
Kanske ska man baka något, frågan är vad? Tips, idéer och lite nya recept mottages tacksamt. :)

Kanske man skulle gå till den lilla lokala "djurparken" om vädret tillåter. Det återstår ju att se. :)